Segt segt segt
Åh vad allting känns segt o trist osv.
Drog iväg till VV ändån efter en seg vecka den klassiska vecka 3 som vår konsulent sa. Hade inte gått ner speciellt mycket bara 0,2 jag som ville ha min guldstjärna nu bara 0.2 hg ifrån den då jag nu gått ner 2,8 kg, man får guldstjärnor för vart tredje kilo man går ner. Men just nu hittar jag inte alls tillbaka till motivationen jag hade så bra på gång men skam den som ger sig även om denna veckan osså varit katastrolfal ur viktväktarsynpunkt, en semla åkte ner i tisdags på semledagen, men ack så god den var.
Nu kan jag inte åka till viktväktarna på lördag heller då jag ska på scrapträff och det vill jag verkligen o då tänker jag åtminstone med min reptilhjärna då är det inte vägning förrän nästa vecka precis som att man då kan slarva med pointsräknandet, SUCK!!!
Sen har jag ju denna veckan gått upp till att arbeta 75% osså och det känns inge kul alls och allt känns lite smårörigt, jag ny, en ny vikarierande vikarie en och 3 ordinarie ja vi är lite många känns det som jag menar det behöv men ju fler kockar.... sen vet vi inte med ersättare heller för vår kollega som nu gått på föräldraledighet.
Ja hela kroppen säger nej nej och vid stressade stunder funkar jag inge bra alls just nu men vad ska man göra åt det? Har pratat med bvc som vet att jag varit låg både i höst o innan jul o pratade med henne även nu i veckan o hon ska försöka få en läkartid åt mig på vårdcentralen sen får vi se vart det leder men jag mår inte bra i kroppen känner mig helt slut på energi, utmattningsdeppression heter det nog men inte konstigt när man bara sovit EN hel natt på 13 månader, orkar inte längre men orkar knappt göra nått åt det heller och vet inte vad jag ska göra åt det känns bara som en enda stor spiral nedåt....
Nåja nog om detta jag försöker ta en dag i taget o vila så fort och så mycket jag bara kan för att orka jobba överhuvudtaget men ska det vara såhär? Vet ju svaret att det ska det ju eg inte men vart man än vänder sig så går det inte framåt, längtar tills det vänder i alla fall för det gör det...väl? :)
Ska bli skoj att scrappa hos Andrea på lördag ser jag fram emot, får ta tag i viktväkteriet på söndag eller måndag har jag tänkt, imorgon är det ju fredagsmys med godis och på lördag brukar det bli scrapgodis :)
Drog iväg till VV ändån efter en seg vecka den klassiska vecka 3 som vår konsulent sa. Hade inte gått ner speciellt mycket bara 0,2 jag som ville ha min guldstjärna nu bara 0.2 hg ifrån den då jag nu gått ner 2,8 kg, man får guldstjärnor för vart tredje kilo man går ner. Men just nu hittar jag inte alls tillbaka till motivationen jag hade så bra på gång men skam den som ger sig även om denna veckan osså varit katastrolfal ur viktväktarsynpunkt, en semla åkte ner i tisdags på semledagen, men ack så god den var.
Nu kan jag inte åka till viktväktarna på lördag heller då jag ska på scrapträff och det vill jag verkligen o då tänker jag åtminstone med min reptilhjärna då är det inte vägning förrän nästa vecka precis som att man då kan slarva med pointsräknandet, SUCK!!!
Sen har jag ju denna veckan gått upp till att arbeta 75% osså och det känns inge kul alls och allt känns lite smårörigt, jag ny, en ny vikarierande vikarie en och 3 ordinarie ja vi är lite många känns det som jag menar det behöv men ju fler kockar.... sen vet vi inte med ersättare heller för vår kollega som nu gått på föräldraledighet.
Ja hela kroppen säger nej nej och vid stressade stunder funkar jag inge bra alls just nu men vad ska man göra åt det? Har pratat med bvc som vet att jag varit låg både i höst o innan jul o pratade med henne även nu i veckan o hon ska försöka få en läkartid åt mig på vårdcentralen sen får vi se vart det leder men jag mår inte bra i kroppen känner mig helt slut på energi, utmattningsdeppression heter det nog men inte konstigt när man bara sovit EN hel natt på 13 månader, orkar inte längre men orkar knappt göra nått åt det heller och vet inte vad jag ska göra åt det känns bara som en enda stor spiral nedåt....
Nåja nog om detta jag försöker ta en dag i taget o vila så fort och så mycket jag bara kan för att orka jobba överhuvudtaget men ska det vara såhär? Vet ju svaret att det ska det ju eg inte men vart man än vänder sig så går det inte framåt, längtar tills det vänder i alla fall för det gör det...väl? :)
Ska bli skoj att scrappa hos Andrea på lördag ser jag fram emot, får ta tag i viktväkteriet på söndag eller måndag har jag tänkt, imorgon är det ju fredagsmys med godis och på lördag brukar det bli scrapgodis :)
Kommentarer
Postat av: Thessan
Kom igen Anki. Ryck upp dig. Ibland kan livet vara väldigt tungt, men en positiv tanke är att det kan bara bli bättre. Så sikta framåt då du kommer må super.
Postat av: Ulrika / TweetyUllis
Vännen, det låter inte roligt... Jag vet precis hur det är - under Julias första år sov jag aldrig mer än två timmar i ett sträck... Hoppas du kan få stöd och hjälp! Hör av dig om du vill "prata". Kram
Trackback